Det är uppenbart trångt på hjärnkontoret på Sveriges Radio.
Att en folkräkning pågår har Sveriges Radio fått rätt, men inte mycket annat. Kina är idag världens tekniskt mest avancerade och utvecklade land, och SR har helt missat att folkräkningen i stor uträckning sker med avancerad teknologi och elektroniskt med mobiler.
Ettbarnspolitiken, som SR nämner i artikeln, var ett projekt i familjeplanering för att höja levnadsstandarden i Kina som började under Mao Zedong på 60-talet, och trots slogan och val av namn ”ettbarnspolitiken”, har det aldrig varit något förbud mot flera barn än ett. Det var mycket framgångsrikt och dog praktiskt ut av sig självt för omkring 20 år sedan, uppdraget slutfört, målet nått. För fem år sedan, 2015, avskaffades det formellt efter att inte ha tillämpats på många år. Det var en kampanj i familjeplanering och har i praktiken alltid varit en kampanj för färre barn, ett eller två barn, eller ett fåtal. De som ekonomiskt kunde försörja fler barn skaffade också fler barn. En bekant till mig har sju flickor, den äldsta nu omkring 30.
De gamla kampanj affischerna talar ett tydligt språk, inte bara ett barn, utan få barn, ger en familj med välstånd och framtid.
Demografin med allt fler äldre, som Sveriges Radio kallar en ödesfråga i Kina, vore och är en ödesfråga för ett land som Sverige med Sveriges primitiva och föråldrade samhällssystem, men det är det inte på samma sätt för Kina. I Kina går man inte i pension som i Sverige, genom att sluta jobba och istället lever på statens och därmed skattebetalarnas bekostnad.
Man byter bara jobb, till något lättare och mer passande, där man fortsätter att bidra till samhället. Jag är väl ett exempel själv. Trots att jag har överlevt Kinas medelålder är jag fortfarande uppe och igång klockan sex, sju dagar i veckan. Jag sysslar med att skriva, både på svenska och andra språk, och hjälper till med undervisning i skolor och privat.
En dam tvärs över gatan är pensionerad frisör. Utanför dörren till huset där hon bor finns en spegel på väggen, och en vanlig stol under en strandparasoll. Det är hennes frisersalong. Dessutom sitter där en skylt med en QR kod. ”Om jag inte är här skicka ett meddelande så kommer jag. Klippning 5 kronor.” Hon bor i huset. Då tar hon hissen ner och klipper.
Inte heller har ettbarnspolitiken något att göra med något överskott på pojkar som Sveriges Radio påstår. Det är ett minne från den tid då Kina var ett agrart samhälle och då man med en genus kalender och Traditional Chinese Medicine (TCM) ville påverka vilket kön barnet skulle ha, men de personerna är idag över 60 och letar inte precis efter en partner för att bilda familj. Dom skillnaderna ligger idag hos den äldre generationen. Fakta är att det finns ett överskott på kvinnor eftersom kvinnorna väljer en äldre man att gifta sig med.
Bilden visar klart att det finns ett kraftigt underskott på män i vissa åldersgrupper. Kvinnor, rött till höger, väljer alltid en man, blått till vänster, äldre än dom själva.
Anledning till att familjerna förr alltid ville ha minst en son var att flickor flyttade hemifrån till sin nya familj när dom gifte sig, och en son behövdes för att ta över gården och försörja de äldre. I dagens moderna Kina är det ofta tvärt om, man vill hellre ha flickor.
Att många par på senare tid har föredragit att ha bara ett barn, delvis av ekonomiska anledningar, är helt rätt som SR skriver, men även det har ändrats i det dynamiska Kina. Dom senaste åren när familjernas ekonomi har dramatiskt förbättrats är det numera vanligast med två barn.
Det vore trevligt med lite mer faktakontroll och realistisk verklighetsrapportering från Kina och inte bara en ständig repetition av gamla amerikanska propaganda floskler som mansöverskott och ettbarnspolitik.
KWANG (Signatur)
Artikeln kan fritt återges med angivande av källa, © CC0
Det förutsätts att texten inte redigeras, censureras, eller förses med pre- eller post kommentarer som förändrar intrycket.