Kvinnor i Kina

Flera medier har nyligen skrivit om kvinnas ställning i Kina, alla har fått det fel. Sveriges Radio har producerat ett helt halvtimmersprogram.

Var finns kvinnorna i ledande position

Det känns som ett trevligt program där SR teamet verkligen tycks ha ansträngt sig att få allt rätt, men inte lyckats. Det skall samtidigt sägas att det inte är lätt, man utgår på SR i programmet, och även i andra media, helt i sina tankeprocesser från Sverige och beskriver allt som det byggde på svenska värderingar och hur Sverige fungerar idag, men Kina fungerar inte som Sverige. Makt och inflytande följer inte samma banor i Kina som i Sverige. Det här inlägget är avsett att fylla i gluggarna och förklara.

Kvinnor i Kina är idag i ledande positioner, men bryr sig inte om några fina titlar. Det är kvinnorna som i verkligheten driver Kina framåt, dom syns bara inte sett utifrån. I Kina följer inte makt och inflytande titleriet. En position med titel är inte samma sak som att vara ledande och ha inflytande. Så har det nästan alltid varit i Kina. Medan kanske dottern i en familj formellt innehar jobbet som VD, är den som verkligen styr en man eller kvinna, eller båda, som varken har arbetsrum, skrivbord, telefon eller ens ett visitkort, går omkring i en gammal overall och har en tio år gammal mobiltelefon.

Kina har utvecklats mycket snabbt, men Sverige ligger kvar på nivån av Kulturrevolutionen, som det var för 50 år sedan. Då var Kina som Sverige idag, man svamlade om ideologi, feminism och jämställdhet, kanske inte alltid med samma ordval. Det skulle finnas lika antal män och kvinnor på viktiga positioner, och som i Sverige idag. Hittade man ingen lämplig kvinna för jobbet kvoterade man in en, det spelade ingen roll hur oduglig hon var. Sedan har kvinnorna alltmer glidit ut från rampljuset i Kina. Varför.

Alla män med livserfarenhet vet, och har erfarit, att kvinnor är smartare och klyftigare än män. Riktiga kvinnor har andra värderingar än män. Ett exempel ur min egen erfarenhet.

Jag var VD för ett företag, och vi skulle tillsätta ett nytt jobb som säljare. Först letar man förstås inom företaget. Vi hade en kvinna som skötte kundservice. Hon var utgående, omtyckt av alla, speciellt kunderna, hade lätt att få kontant med folk och kom bra överens med alla. Kanske hon skulle vara intresserad. Jag frågade henne, förklarade jobbet och varnade henne att det blir jobbigt, långa timmar, men med firmabil, stor frihet och hennes inkomst skulle nära fördubblas. Hon funderade ett ögonblick bet sig i läppen, och undrade om vi inte istället kunde diskutera en lönesänkning.

Hon ville helst ha halvtid, men det betydde halva lönen, det skulle ekonomin inte klara. Hon ville ha mer tid för familjen. Tiden med familjen och vänner var alltså mer värd än nästan dubbla lönen och status. Vi gjorde om hennes anställning, hon fick betalt för utfört arbete, inte för tiden hon befann sig på jobbet, vi fick samma jobb utfört för samma pris, och hon fick mer tid för familjen. Alla blev nöjda, alla vann.

Kulturrevolutionen 1966-1976

Kulturrevolutionen var en ideologisk moderörelse, i Kina beskrivs den idag som en katastrof. I Sverige pågår den till denna dag, och makthavande svenskar sitter och hurrar och berömmer sig själva och tycker dom är avancerade och ledande, medan verkligheten är att dom är kulturellt efterblivna.

Det finns en annan viktig olikhet mellan Kina och Sverige. Makthavare i Sverige är som regel just det, personer som ensamma fattar beslut, efter att kanske tagit emot råd, och genomför dom. Kina fungerar annorlunda, makt är inte personlig, den är kollektiv. När en makthavare fattar beslut i Sverige är det så att personen har bestämt sig och genomför sitt beslut, ett beslut som han eller hon anser vara bäst för alla de som beslutet berör, oberoende av vad de tycker. Vi ser det väldigt tydligt i de olika besluten rörande covid just nu. I Kina när ett beslut fattas sker det i harmoni med de som berörs av beslutet, beslutet är alltså redan accepterat av en dominerande majoritet av de berörda. I Sverige är det alltså den ”ansvarige” som bestämmer vad som är bäst för alla. I Kina är det ett moln-beslut.

 

Detta går tillbaka mycket långt i historien, för nära 2,500 år sedan sa både filosoferna KungFuTzi, Konfucius, och LaoTzi ”Den som skall leda folk måste kunna följa dom”. Alltså, ledaren är ofta en man i Kina, men de han följer är kvinnorna. Kvinnan har både historiskt och idag en mycket stor makt och inflytande i samhället, men det är inte hon som går i spetsen och syns. De flesta familjeföretag i Kina idag har en kvinna på VD postern, men det är familjen som leder företaget. I dagens Kina är det kvinnorna som är den ledande kraften, men det är männen som verkställer den. Inget av detta är uppenbart för en västerlänning.

Det frågades i programmet, vem är Kinas mäktigaste kvinna? Det finns många men jag skulle påstå att en av dem heter Peng Liyuan 彭丽媛 . Hon är gift med XiJinping sedan 30 år.

Kvinnohistorien i Kina som exempel

Det här förfarandet, alltså att kvinnorna styr utan att synas går långt tillbaka inom Kinas historia. Kina har bara haft en enda kejsare som formellt var kvinna, Wu Zetian (624-705)

Hon kom till hovet som en ung medlem av kejsarens harem, en gång bestående av 20,000 älskarinnor eller konkubiner. Hon gick till historien som en av de skickligaste administratörerna någonsin, Kina expanderade under henne, hon ryckte upp landet, rensade ut odugliga ämbetsmän, utvecklade ämbetsmannaexamen, vilken används till denna dag. Hon kunde vara oerhört grym, men vanligt folk levde gott under hennes ledning. Hon är den enda kvinna i Kinas historia som höll titeln ”huangdi” 皇帝, tecknen betyder kunglig och suverän, vilket kan översättas kejsare, eller kejsarinna.

Det betyder inte att kvinnorna genom Kinas långa historia varit maktlösa, tvärt om. Oräkneliga gånger har det varit en kvinna som de facto styrt Kina, utan att formellt vara kejsare. Det har man kunnat göra genom att placera någon mer eller mindre oduglig man på tronen som kunnat styras, och ibland genom att utse ett barn till kejsare. Ett exempel på det var just Kinas siste kejsare PuYi (1906-1967). Det var Dowager Cixi (1835-1908) som i verkligheten regerade, i 47 år. Även hon kom till hovet som konkubin till Qing kejsaren Wenzong. Hon fick en son, Zaichun, 1856, och när kejsaren dog 1861 sattes sonen på kejsarens tron, fem år gammal, men det var utan tvivel mamma som bestämde.

Även hon var en mycket duglig, stark, intelligent, outtröttlig, men även en grym ledare. Hon har gått till historien som en av hela världens någonsin viktigaste kvinnor. Hon förändrade Kina betydligt, i grunden, och avgörande för framtiden.

Andra intressanta namn och exempel ur historien är

Lin Siniang, (1629-1644), som var så skicklig med svärdet så en feodalherre och krigsherre anställde henne att träna hans soldater.

 

 

 

 

 

Wang Zhenyi, (1768-1797), som på egen hand lärde sig astronomi, matematik, geografi, medicin och poesi och utförde sin egen forskning. Hon publicerade flera vetenskapliga artiklar som till denna dag anses som vara av högsta vetenskapliga kvalitet.

 

 

 

Soong Ching-ling, (1893-1981), utbildad vid Wesleyan College i USA. Hon gifte sig med Sun Yat-sen, (1866-1925), det moderna Kinas första ledare. Hon anses vara initiativtagaren till bildandet av Kinas kommunistparti, som bildades 1921 som en revolutionär folkrörelse, vilket det har förblivit till denna dag. Hon blev Kinas de facto ledare och efter sin död hedrades med titeln, ”Hederspresident för Folkrepubliken Kina”. Det var Chen Duxiu 陳獨秀 (1879–1942) och Li Dazhao 李大釗 (1889–1927) som formellt var huvudgrundarna, men det var Soong Ching-ling som styrde och drev på.

 

 

 

Princessan Pingyang, 590s-623, ledare av Kinas kvinno-armé, som bokstavligen krigade på slagfältet, och etablera Tang Dynastin (618–907).

Soong Mei-ling, (1898-2003), mer känd som gift med Chiang Kai-shek. Hon fick utbildning i USA, talade flytande engelska, och hade ett mycket stort inflytande på politiken under demokratin Kina 1912 till 1949.

 

Ng Mui, (1703-?), anses vara förebilden för Jackie Chan and Yip Man. Legenden har det att hon var på rymmen från ett misslyckat arrangerat äktenskap och hamnade i templet Shaolin, där hon fick lära sig att försvara sig genom att använda teknik som kunde besegra en fysiskt överlägsen motståndare.

Ching Shih, (1775-1822), var en pirat som terroriserade Sydkinesiska Havet från 1807 till 1810 och ledde en piratflotta på 400 skepp med omkring 50,000 man. Hon övergav piratlivet och blev överste i Kinas armé.

 

 

 

Ingen lista kan vara komplett utan Hua Mulan. Legenden Mulan är bra mycket mer än en skapelse av Disney. Hon levde under Norra Wei dynastin 386-534. Legenden har det att hon klädde sig till en man, och tog sin fars plats när han kallades till värnplikt, och blev en mycket framstående krigare som kunde återvända hem till sin far efter kriget. Det har producerats åtskilliga berättelser, böcker, filmer och TV serier om henne.

 

 

 

 

 

 

Äpplet faller inte långt från trädet som det heter, så ingen skall inbilla sig att kvinnorna i dagens Kina spelar någon underordnad roll gentemot männen, det är bara att dom inte syns som traditionellt är, därför att dom inte vill synas.

Expressen gör sig till åtlöje – igen

Här visar feministerna i Kina upp intensiva hatet Publicerad 13 maj 2021

Expressen har faktiskt rätt på sätt, men inte som dom tror.

Expressen gjorde en sedvanlig snyft-story där man påstår att ”kvinnor som står upp mot staten angrips på sociala medier”, den verkliga historien är mycket annorlunda.

Feministhysterin, som florerar i Sverige just nu, övergav Kina när Kulturrevolutionen dog 1976. Sverige har inte hunnit så lång i utvecklingen ännu.

I Kina vill kvinnor, de överväldigande flesta i alla fall, vara kvinnor och bli respekterade som kvinnor, inte som de pseudo- kvinnor som i Sverige kallas feminister. Feminister ses i Kina som radikaliserade aktivister och andra kvinnor slår ner på dom och förlöjligar dom. Sverige tror att man ligger före andra i utvecklingen, men i verkligheten ligger Sverige kvar på Kulturrevolutionens nivå, för så var det då. Kina har utvecklats långt bortom det misslyckade försöket, som man i Kina idag beskriver som ett totalt misslyckande, som fortfarande pågår i Sverige.

Dessa extremister som Sverige kallar feminister föraktas i Kina av andra kvinnor, och män undviker dom, för dom anses inte ha lyckats utvecklas mer än till Kulturrevolutionen nivå. Dom ligger 50 år efter resten av samhället, precis som Sverige.

Banderoller i Kina

I Kina är vita banderoller med svart text en protest, eller klagomål, något negativt. Röda banderoller med gul eller vit text är något man firar eller berömmer, det avses vara ett positivt meddelande. Detta är mycket vanligt och väletablerat i Kina och det går tillbaka tusentals år.

Jag försökte hitta originalet till berättelsen, men västerländska sökmotorer gav intet resultat. Det gjorde däremot de kinesiska när man sökte på kinesiska. Det publicerades först i Kina 10 maj. Det är egentligen ett konstprojekt och förefaller ha hänt i Xinjiang. Bilden är ett klipp från en drönar video, men det finns även en del fotografier på källsajten. The Guardian har förminskat och beskurit bilden så det inte längre går att läsa den kinesiska texten. Det går inte att läsa texten på bilden, men det går bra på videon.

I Xinjiang pågår just nu en dramatisk omställning från det gamla kultursamhället med klaner och inte sälla våldsbejakande hederskultur, till en modern samhällsordning. Män, och än mer kvinnor, bryter sig loss från klanerna och skapar en framtid med oberoende från klanen, med ett eget yrke och självständighet där dom själva kan bestämma över sitt liv. Kvinnor kräver respekt, som kvinnor, och utsätts för allehanda påhopp från de lojala mot klanerna.

Klanerna gillar förstås inte förändringarna, och klanmedlemmar kan bli ganska otrevliga i tonen mot speciellt kvinnor som brutit sig loss, kvinnor som av klanerna anses underordnade familjens vilja.

Otrevligare ton i Sverige

Vad som slog mig direkt är att den ofta synnerligen otrevliga och fientliga ton journalister i Sverige, de som ofta kallar sig ”kinaexperter”, tar mot oss i Kina, den är betydligt värre än de på banderollerna. Kommentarerna på banderollerna är ofta nedsättande, men även ofta med ett stänk av humor. Jag tänker speciellt på tre svenska journalister på MSM och Public Service, vilkas namn jag enligt svensk lag inte är tillåten att nämna eller identifiera. Det kallas förtal, och det skyddar dessa vedervärdiga svenska journalister. Dessa svenska journalister utövar och driver regelmässigt rasistiska förföljelser mot oss i Kina med ofta mycket grovt förfalskad information.

Det var alltså inte en fråga om feminister i svensk mening. Att vissa samhällsfrånvända extremister som har anslutit sig till feminism-konceptet inte är omtyckta i Kina utan rent ut föraktade och avskydda är sant.

Undrar när journalistiken kommer att återinföras i Sverige, för att inte nämna kvalitet.

KWANG (Signatur)
Artikeln kan fritt återges med angivande av källa, © CC0
Det förutsätts att texten inte redigeras, censureras, eller förses med pre- eller post kommentarer som förändrar intrycket.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.