Därför dör Sverige matematiskt

DN Debatt hade ett inlägg nyligen om hur kunskaperna i matematik i våra skolor blir allt sämre. Hur elever som får fler mattelektioner får sämre betyg, och hur betygsskillnaden baserat på föräldrarnas utbildningsnivå ökat.

Svensk ingenjörskonst och vetenskap sägs ha börjat med Christopher Polhem. Familjen Polhem var immigranter från Ungern, och hette egentligen Polhammer. Christopher Polhem föddes på Gotland strax norr om Visby 1661. (1661 – 1751)

DN Debatt. ”Ras i mattekunskaper hot mot klimatomställningen”

I det här inlägget skall jag berätta vad som förr motiverade oss att lära oss matematik och vad som gjorde att svenskarna en gång sågs som världen bästa i att räkna. Att kunna räkna är inte bara en fråga om att kunna matematik, det är än mer en fråga om att kunna tillämpa matematiken som ett verktyg, både i ingenjörsvetenskap och ekonomi, till och med i ideologi och politik, för det går nämligen. Matematiken är som snickarens verktyg, de bästa verktygen skapar inte det bästa resultaten hos en dålig snickare.

Kinesisk ingenjörskonst går tillbaka långt över 6,000 år. Ändå har svenskarna gjort ganska bra ifrån sig. Speciellt var svenskarna internationellt kända för att kunna räkna, och matematiska kunskaper var verktyget. Idag går det inte så bra med ingenjörskonsten och vetenskapen i Sverige, så vi funderar på varför.

Skillnaden idag är att Kina har lärt sig och vet vad som driver ingenjörskonsten framåt, eller snarare vad som motiverar människorna att bli ingenjörer och driva ingenjörskonsten framåt, och därmed bygger framsteg och välfärd. Sverige försöker bygga ett samhälle på gammal ideologi, inte pragmatik.

Mer än bara klimatet

Det är inte bara fråga om ”klimatomställningen” som debattartikeln föreslår, det gäller hela det svenska samhället som välfärdsstat som står på spel. Nu går det utför.

Jag tillhör den gamla stammen av ingenjörer, nu pensionär. Vi som började vår karriär innan ideologerna i praktiken avskaffa ingenjörsyrket 1970, integrerade det, och gjorde det jämställt. Som vi sa då, drog ner yrket på lägre nivå och gjorde det oattraktivt. Högre ingenjörsutbildning degraderats till medelmåttig skolutbildning.

Detta drev oss

Detta var vad som lockade oss till att bli bra på matematik för att bli bra ingenjörer. Detta var varför vi blev så kunniga i matematik och duktiga på att använda den. Detta var vad som byggde det svenska välfärdssamhället.

Matematik var grunden och porten till ingenjörsyrket. Porten till en säker, högt respekterad karriär, ett säkert och värdefullt jobb och mycket god inkomst. Vi fanns bland hela världens grädda, och vi var mycket medvetna om det, och vi släppte aldrig taget. Idag bra – i morgon ännu bättre, och så vidare dag för dag.

Det var ingenjörerna som byggde Sverige och välfärden, alla andra yrken var stödfunktio

Det gamla yrket borta

Nu är det borta, det gamla ingenjörsyrket är borta, nu ses det mest av ungdomen som ett svårt ”skitjobb”, en slags servicefunktion på samhällets skuggsida. Förr sökte man sig till de skickligaste cheferna som var ingenjörer för att lära sig och utvecklas, nu får dagens ingenjörer en avdankad politiker utan både utbildning och bildning, ekonom eller jurist som chef. Dom ses bara som siffertroll. Inte vetenskap. Inte framsteg och utveckling.

Sverige sätter knappas några goda föredömen. De flesta i riksdagen saknar ju både bildning och utbildning, och kvalifikationerna till Sverige högsta ämbete, statsministern, krävs inte mer än att ha misslyckats att avsluta en kurs som svetsar lärling. Det finns inte ens något krav på läs och skrivkunnighet, eller att bemästra svenska språket.

Olika i Kina

Kina uppfann silket för 6,000 år sedan, te för 4,700 år sedan, alkoholen för 4,000 år sedan, papperet, paraplyet och och brons för 2,000 år sedan, och för 1,000 år sedan byggde man astronomiska datorer och uppfann kompassen, tryckkonsten och järnet. Många tycker dock att Kinas ingenjörsvetenskap började med ”Hundred Schools of Thought” (諸子百家) för omkring 2,500 år sedan. Även om Sverige inte kom igång förrän på 1600 talet har Sverige ändå gjort bra ifrån sig.

Kina, där jag bor idag och sedan länge, ställer mycket höga krav på alla kandidater till alla högre positioner, både inom politiken, administrationen och företagen. Inte minst när det gäller mognad och erfarenhet. Nära 100% är utbildade ingenjörer. I Sverige är kraven obefintliga. Ett välsmort munläder, rätt ideologisk inställning, och ”kyssa röven” hos de överordnade går mycket långt. Man får till och med en doktorstitel bara genom att ha rätta åsikter. Att producera politisk korrekt forskning leder till beröm och befordran, exempel på FOI och UI.

Detta är inte bara ett hot mot klimatomställningen, utan ett hot mot hela det svenska samhället.

I min mening avskaffades yrket ingenjörer av ideologiska skäl 1970. De tekniska högskolorna ansågs fostra en ansvarsfull elit som drev Sverige. Av ideologiska skäl ansåg politikerna att den eliten skulle elimineras och integreras med resten av arbetarsamhället. I den ideologiska processen förstörde man samtidig hela grunden för det svenska samhället som det byggdes. Vi ser resultatet klart idag.

Jag lämnade Sverige samma decennium.

Ingenjörer var då Sveriges grädda, Sveriges ohotade toppyrke, nästan ett skrå, hade det högsta status och respekt. Alla företag av betydelse leddes av ingenjörer, som ASEA eller LM Eriksson. Att bli och vara ingenjör var krävande och ansvarsfullt, medförde en del friheter och var bra betalt. Ingenjörer byggde välfärdssamhället och det fanns en påtaglig medvetenhet om det, både bland allmänheten och bland ingenjörerna. Företagen började rekrytera oss ett år innan vi var färdiga. Kanada och Australien satte upp rekryteringskontor i Sverige.

Redan på 70-talet övergav jag Sverige, jag har sedan bott och arbetat i ett flertal länder genom åren, och idag bor jag i Kina, trivs, och är fortfarande aktiv som ingenjör i dagens ingenjörssamhälle i Kina. Kina idag är en förädlad spegling av det forna Sverige. Alla vill bli ingenjörer, nästan alla toppolitiker är ingenjörer, det är Kinas toppyrke och djupt respekterat i samhället. 50% av alla ingenjörer är kvinnor. En ingenjörsexamen är grunden till en karriär med stora valmöjligheter, och stora möjligheter, även som statstjänsteman.

Jag läste just statistiken. En medelingenjör i Kina har en månadsinkomst på SEK 32,000 kronor. På grund av skatte- och avgiftssystemen i Sverige har det en köpkraft på mellan fem till tio gånger Sverige. Det finns alltså en mycket stark motivation i Kina att bli ingenjör, vilken inte bara helt saknas i Sverige, utan unga personer i Sverige motiveras snarare att undvika det krävande yrket ingenjör för lätta yrken som ekonom, jurist eller byråkrat. Motivationen saknas.

Sverige idag

När det gäller teknologi ligger Sverige idag tio år efter Kina i utvecklingen, och släpar alltmer efter, och makten i Sverige förhindrar att landet utvecklas. Man bannlyste ju bland annat världens mest framstående företag, Huawei, på falska politiska grunder och order från USA, och man försöker argsint stoppa WeChat. Det är inte dagens Huawei som är viktig, inte att ”prata i telefon eller ladda ner filmer” utan morgondagens Huawei, vilket man nu missar. Kina bespottar man, nedvärderar och förtalar med en flod av falska rykten på media som saknar verklighetsanknytning. Jag har liknat den vid nazistpropagandans rasförföljelser.

Samhällsutvecklingen i Sverige ligger 50 år efter Kina, Sverige ligger kvar på nivån av Kinas Kulturrevolution, där ideologi är den fundamentalt drivande kraften och grunden till allt, som utjämning, alla lika värde, ”de rika” skall betala, fördelningspolitik, feminism, solidaritet, genusforskning, ras och hudfärg, osv.

Det destruktiva faktorerna

En annan destruktiv faktor som skrämmer bort unga från ingenjörsyrket idag är alla dessa falska kampanjer som direkt framställer ingenjörer som farliga, opålitliga och destruktiva för samhället och ett smutsigt yrke som skapar föroreningar och sprider dödlig ”strålning” genom 5G. Varför är det inte möjligt att åtala dessa gravt okunniga agitatorer och ställa dom mot kompetens och tvinga dom att bevisa sina påståenden och redovisa vilken kompetens dom har att backa upp sin falska påståenden.

Även media och journalister motarbetar intrycket av ingenjörer. Man framställer ofta folk med enbart åsikter som kompetenta forskare, medan dom både saknar utbildning, kunskaper, insikt och kompetens i ämnet dom försöker framstå som auktoriteter i. Journalister mässar ofta om övervakning och kameror till exempel, och ansiktesigenkänning utan att ha det vagaste fattning om hur det fungerar och hur det använts. Man associerar det med ingenjörsvetenskap. Gör det möjlig att åtala dessa informations förfalskare och tillåt dom inte gömma sig bakom yttrandefrihet och pressfrihet. Gör falsk ryktesspridning åtalbart i allmän domstol.

Förr och nu

Förr fanns det alltså en stark belöning och motivation i att bli ingenjör, både ekonomiskt och samhälleligt, en motivering för det extra hårda arbetet man måste sätta in för att lära sig matematik och bli ingenjör. Sedan etablerades axiomideologin att detta var ”klyftor” som måste elimineras, vilket man gjorde genom att degradera ingenjörsyrket, och därmed försvann motiveringen att bli ingenjör, och därmed i tur motiveringen att lära sig matematik. Den som idag vill ha extra förmåner och bättre betalt söker sig bäst till områden som staten betalar för, som rättsväsendet, immigrationsindustrin eller byråkratkollektivet. Där finns de lätta snabba pengarna att hämta och det goda livet med fina kontor och flotta bilar, och rätta åsikter är den enda främsta tillgången. Matematik och ingenjörsvetenskap anses inte behövas.

Motiveringen till att välja, utbilda sig till och arbeta inom ett yrke har alltså flyttats bort från ingenjörsvetenskap. Ingenjörer är ett produktivt närande yrke som bidrager till samhället, preferenser i yrkesvalet har istället flyttats till en rad tärande yrken som stats- eller kommunaltjänstemän, politiker, rådgivare, utredare, jurister eller ekonomer.

På omkring 40 år har inte ett enda större företag utvecklats i Sverige. Så snart dom får ett värde säljs som utomlands för att möjliggöra för dom att växa. Skatter dödar företag. Det spelar inge roll hur dom appliceras.

Kommer Sverige att springa ikapp

Kommer Sverige att komma ikapp. Själv tror jag inte det att döma av vad jag ser. Ideologer, genusforskare, jurister, politiker, rådgivare, osv är dagens toppyrken, men inget av vad dom producerar sätter mat på bordet.

Några historier ur min personliga minnen.

Jag måste ha varit omkring 7 år gammal. En tankbil levererade olja till den nya tanken för villapannan. Chauffören stod med handen på pumpen för att stänga den när det rann över. Vi påpekade att det var bättre att läsa av räkneverket som mätte volymen, för tanken rymde 3.72 kubikmeter. Han undrade hur vi visste det. Vi påpekade att det var lätt att räkna ut genom att mäta tankens dimensioner. Chauffören blev arg. Det går inte att räkna ut volymen på en rund tak. Med en fyrkantig går det, men det är omöjligt med en rund.

Omkring 1988, mitt under den ekonomiska krisen, tog jag ett jobb som VD för ett företag i Australien som ingen annan ville ha. Företaget ansågs dödsdömt. På några månader vände vi det till vinster på upp till 20% i månaden och koncernledning var säker på att vi fuskade. Alla andra företag i koncernen låg på nollan och missade budgeten med kanske 20% var månad medan vi låg inom ett par procent. En revision hittade inga fel. Den äldre mycket hands-on ägaren kallade in mig och ville veta hur jag klarade det. Jag förklarade att jag använde sannolikhetskalkyl och matematiska modeller med matematiskt simulering för alla kunder. Finanschefen som var med blev arg och uppmanade mig att använda mer vedertagna ekonomisk metoder som alla andra, varpå ägaren brast ut i gapskratt.

I ett annat fall skulle vi bygga ett nationellt kundservicesystem för 56 branscher i ett stort företag. VD var skeptisk och försiktig för ingen hade gjort något sådant tidigare. Jag byggde en matematisk modell där man kunde se ur ett enda ytterliga telefonnummer som kunden kunde beställa via direkt ändrade vinsten. VD, som var ekonom, var skeptiskt, men i brist på alternativ godkände hon planen. När allt var inkört visade det sig att modellen stämde exakt. Investeringen på närmare tio miljoner tog man igen på under ett år.

Matematik är ett användbart verktyg. Det är motivationen som saknas i Sverige liksom de välbetalda lärarkrafterna. Byråkratin är även den en massiv stoppkloss.

KWANG (Signatur)
Artikeln kan fritt återges med angivande av källa, © CC0
Det förutsätts att texten inte redigeras, censureras, eller förses med pre- eller post kommentarer som förändrar intrycket.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.