Kina utvecklas snabbt. Året 1950 hade Kina 90% analfabeter och fattiga, 0.26% gick ut universitetet, idag ett ökande 51%. Medellivslängden har ökat från 31 1950 till nära 80, fattigdomen är snart utrotat, välståndet ökar snabbt ofta med 20% årliga inkomstökningar, och landet är långt digitaliserat, yttrandefriheten är stor, och familjen är samhällets kärna. Utvecklingen har knappas stannat heller. Den fortsätter i rasande takt. Utbildningsnivån är en av de högst i världen, och ökar.
Det medför även att det gamla samhället med storfamiljen, där förr flera generationer levde tillsammans, bleknar, och därmed även del äldres auktoritet och inflytande, samtidigt som digitaliseringen ökar snabbt och gamla sätt och värden faller samman medan nya skapas.
Frågan är, vad skall det gamla samhället ersättas av. Vi ser med fasa och avsky på hur Sverige, den ”svenska modellen” eller mer ”det svenska tillståndet”, har utvecklats till en nära renodlad totalitär polisstat, med beväpnad polis, våld, hat och motsättningar, hur den personliga friheten, vilken vi värderar så högt i Kina, försvinner, och där byråkrater, politiker, och extremistgrupper tar över för att i detalj styra och kontrollera innevånarnas liv, handlingar, vad man säger och tycker, familjen och allas åsikter i minut detalj och det ända in i familjehemmet och till och med sovrummet.
Besökare från till exempel USA som kommer till Kina för att lära sig landet förklarar sig överraskade snopna. Dom har alltid trott att USA var världens ledande nation i yttrandefrihet, men berättar att idag måste man vara mycket försiktig med vad man säger i USA, medan i Kina får man fritt säga sin mening. Man behöver bara vara respektfull mot andra och inte förolämpa eller ljuga, men egna åsikter får man ha och man får uttrycka dom.
Som ett exempel. Utrikesminister Ann Linde: ”Sverige har ett stort ansvar” när det gäller konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Ett typiskt exempel på hur diktaturen tillika den ”humanitära stormakten” lägger näsan i blöt när det gäller andras affärer utan att veta vad dom talar om. Det gäller även Sveriges konstanta inblandning, och ofta mycket grova förtal, förolämpningar och skändning, av Kina och oss i Kina. Sverige har inget med Kinas interna angelägenheter att göra, obehörigas inblandning är inte välkommen, utan inblandningen skall istället ses som den klassiska skvallrande satkärringen med kikaren bakom spetsgardinen i småstaden, som alltid skall lägga sig i andras privata affärer. Det är minst sagt otrevligt uppträdande.
Det är tekniskt rätt som till exempel Sveriges Radio skriver i samband med mordet på videobloggaren i Kina, att man kan ansöka om besöksförbud vid en domstol i Kina från 2016, men vad man inte vet är förmodligen att sådant fungerade även före 2016, bara att det fungerade olika. Både då och nu är våld i nära relationer nästan okända i Kina jämfört med våldsbenägna länder som Sverige eller även Indien, men det betyder inte att det inte är ett problem.
Sedan kära Sveriges Radio heter det inte ”censur”, vilket är avskaffat i Kina, utan ”moderering” och ”kvalitet”. Att ordet ständigt används i propagandistiskt nedsättande syfte känns rent ut vidrigt. Sverige avskaffade censuren formellt först 2011, men den är även idag mycket aktiv i formen av åsiktskorridoren och systematiska trakasserier, statligt sponsrade åsiktsgranskare som den Åbergska Näthatsgranskaren, och med drev och förföljelser av oliktänkande som inte anpassar sig till åsiktsdoktrinerna om PK. En del bloggare i Kina hade i mordfallet av vloggaren Li Ziqi, eller Lamu, rent ut förordat att mannen skulle lynchas, och blev ombedda att rätta. Uppmaningar till våld accepteras inte i Kina.
Påståenden från extremister och makthungriga advokater i Kina, att våld är ett stort problem, syftar till att skapa mer jobb och inkomster för dessa extrema advokater, och sällskap. Dom försöker alltid få till lagar som placerar dom i en maktposition som dyr obligatoriskt mellanhand som folk inte kan undvika. Det är alltså korruption.
Det var familjeöverhuvudena, de äldre, som ingrep i Kina, och det är fortfarande så, och det respekteras, men man kunde även kalla in hjälp från PSB, Public Security Bureau 公安局, som ofta felaktigt översätts med polisen. PSB har, olika Sverige, avdelningar med mycket välutbildad personal i Kina som sysslar med ärenden som inte uppfattas som polisiära i Sverige, till exempel immigration, folkbokföring, barnavård, ungdoms och familjeproblem. PSB har karaktären av en service och stöd till innevånarna, inte som i Sverige en beväpnad övervakande och rättande polismakt med våldsmonopol.
Att en lagändring hände just 2016 beror mycket på att då började man få ordning på domstolsväsendet i Kina och folk började lita mer på och anlita domstolarna i olika ärenden, speciellt tvistemål.
Stora förändringar på gång
I Kina pågår just nu stora förändringar. Riktningen är att makt, beslut och ansvar flyttas allt längre ner i samhället. En nyhet på mobilen. (30/7 2020) Kina skall nu sätta in stora resurser för att stödja och utveckla nya media, folkmedia, att forma sig till privata lokaltidningar. Att utveckla folkmedia, det svenskar kallar alternativa och sociala media. Det betyder gratis utbildning i att ”producera kvalitativa artiklar, stärka de tekniska kunskaperna och kapaciteten, att förvalta cyberrymden väl, att visa respekt mot andra, och att inte producera falsk eller vilseledande information”, så löd meddelandet på kinesiska. I Sverige är det regimen som informerar folket hur som skall tycka och fungera genom sina sponsrade systemmedia, i Kina är det gräsrötterna som informerar regeringen vad dom bör och behöver göra. Intressant skillnad.
Censuren i Kina är sedan länge avskaffad. Nu satsar man på kvalitet, och den förste mars i år distribuerade man information om vad som anses vara kvalitet. Grundkraven är sanning, noggrannhet, objektivitet, oberoende, balans, riktighet, och ansvar. Det motsvara precis de väl accepterade grundkraven på journalism. Falska nyheter är nyheter som avsiktligt avser att missleda, eller är producerade från en otillförlitlig källa. Det finns gott om sådana dagligen på svenska MSM och statliga media.
Censur är något negativt alla vill undvika.
Kvalitet är positivt som alla vill uppnå.
Det är mycket viktigt i Kina att inte uttrycka sig eller uppträda så att andra blir provocerade, förolämpade eller skändande. Därför har myndigheterna nu uppmanat till kvalitetskontroll för att uppnå det, inte ”censur”. Kvalitetskontroll är att någon som inte har deltagit i att skapa materialet får läsa det innan det publicerats.
Censuren i dagens Sverige är ju intensiv. Hundratals människor dras ju inför rätta och döms till fängelse eller böter för att ha uttryckt tankar eller åsikter makteliten inte accepterar, Thomas Åberg’s åsiktsgranskning är bara ett exempel. På så sätt använder man hot för att åstadkomma självcensur. Information om alla invandrings och utlandskriminella censureras ju dagligen, bilder pixlas, namn mörkas, och dom kallas ”28-åringen” eller ”göteborgspappan”.
Kvalitet i Kina är ett krav, det är olagligt att sprida falska rykten och har så varit sedan Han dynastin för 2,000 år sedan. Inte självcensur, utan anpassning till lagen, samhället och att visa respekt mot andra, och förhöja kvaliteten. Kineser gillat inte skräp.
När det gäller den tragiskt mördade populäre vloggaren från Sichuan.
Hon använder namnet Lamu om sig själv omfattande i sina videos men hennes riktiga namn är Li Jiajia 李佳佳. Jiajia 佳佳 betyder intressant nog en person med en mycket god karaktär som är mycket vacker och attraktiv, och hennes vardagsnamn i Kina är Li Ziqi 李子柒.
En video från hennes hemtrakter nära Aba i Tibet västra Kina finns här. Det är egentligen en reklamvideo, men den visar hur vackert det är i området. Jag har själv varit där många gånger och älskar området. Lite av hennes egna videos finns här. Väl värda att titta på. Så är det i Kina. Mycket annorlunda den falska nidbild svenska systemmedia har förmedlat.
En annan vanlig felaktighet i västs rapportering är att man måste gå till domstol i Kina för att initiera en skilsmässa. Det stämmer inte. Ett äktenskap i Kina fungerar som ett affärskontakt, man registrerar det på en myndighet, vilket är lika romantiskt som att registrera en bil, och då träder olika lagar i kraft som reglerar samlevnaden, speciellt finansiellt. En skilsmässa är helt enkelt att säga upp kontraktet, vilket är lika enkelt som att skriva på det, och det får idag omedelbar verkan. Kina lär ha rekord i kort äktenskap, ett par gifte sig på förmiddagen, och skilde sig på eftermiddagen samma dag. Orsak okänd.
Från 2021 kommer man att införa en 30 dagas avkylningsperiod. När det gäller uppdelning av tillgångar eller omvårdnad om barn blir det ibland däremot en domstolsförhandling där domstolen försöker få parterna att själva komma till en överenskommelse, som domstolen sedan fastställer. Tillgångarna delas inte heller upp lika som i Sverige. Det en part ägt innan äktenskapet får dom alltid behålla, som en bostad liksom tillgångar som kommer från släkten. När det gäller vårdnaden om barn ser man till barnens bästa. Annars fördelas tillgångarna i proportion till vad var part har tillfört äktenskapet under äktenskapet. Till exempel, värdeökningen på en gemensam bostad skall delas lika, oberoende av vem som varit den formella ägaren. Svensk lagstiftning är otroligt föråldrad och ligger kvar på 50-talsnivå eller tidigare.
En domstols process jag följde
Ett typiskt exempel hur Kina fungerar kan vara en domstols process jag följde för några år sedan. Domstolarna används i mycket stor utsträckning numera i Kina för att lösa tvister. Så var det inte tidigare. I Sverige beslutar domstolen, i Kina försöker domstolen få parterna att själva hitta en lösning, som domstolen sedan fastställer som en dom. Ett typiskt exempel på hur beslut makt och ansvar flyttas neråt i samhället.
Ett par bestämde sig för att skiljas efter ett femårigt äktenskap som delvis hade varit stormigt.
Giftermål i Kina är helt bortkopplat från politik och religion. Man går till en statlig byrå och tar ut en slags licens. Man fyller i ett formulär, en A4 sida, och skriver under och sätter ett tumavtryck över namnteckningen. Det är lika romantiskt som att registrera en bil. Den licensen validerar sedan en ceremoni, som kan vara precis vad som helst. Man kan uppfinna sin egen religion eller ceremoni om man vill. Om licensen finns, vilket i realiteten är ett kontrakt, då är äktenskapet lagligt, även dom är vigda av pastafarians eller en kompis.
Vem som helst kan vara vigselförrättare, även jag har erbjudits. Traditionellt används inte ens någon vigselförrättare eller ceremoniant alls, utan paret går igenom en ritual där man lovar varandra trohet och att dela livet, och knäböjer framför och tackar sina föräldrar, som då ceremoniellt stöder och godkänner äktenskapet. Man kan variera kontraktet inom vida gränser, men som regel innebär det att man förbinder sig att dela livet, försörja och stödja varandra, och det är tvingade i lag att försörja föräldrar och barn. Båda parter skall bidraga lika till äktenskapet, inklusive inkomst efter förmåga, barnomsorg, och att göra disken, tvätta och städa. Om en part vill skiljas går den parten bara till samma statliga byrå och säger upp kontraktet, vilket idag sker med omedelbar verkan. Rekordet lär vara ett par som gifte sig på morgonen, och skilde sig på samma eftermiddag. Orsak okänd.
Sedan skall man lösa alla finansiella och andra frågor som rör skilsmässan. I Kina finns inget som att dela allt lika, Kina har en modern lagstiftning. Det som en part tillfört äktenskapet förblir alltid enskild egendom, inklusive ett hem, bostaden, som den ena parten kanske ägt innan äktenskapet. Kvinna byter aldrig till mannens familjenamn. Det värden som skapats under äktenskapet skall delas proportionellt efter vem som har bidragit med tillgången. Värdeökningar, som en bostad, skall delas lika oavsett vem som formellt ägt den.
I Sverige arbetar man med konfrontation. Varje part försöker i domstol visa att den andre har fel. Advokaterna framför krav, kallar och förhör vittnen, rätten fattar beslut. I Sverige är beslutet drivet uppifrån, i Kina underifrån.
I Kina söker man samarbete. I detta fallet fick advokaterna i rätten först framföra parternas krav och önskemål. Sedan begärde rätten att mannen och kvinnan skulle personligen yttra sig var för sig. Mannen ville bara ha ut sina pengar, hemmet var han inte så intresserad av, trots att han hade laglig rätt till att behålla det. Han hade ägt det innan äktenskapet. Kvinnan ville absolut ha hemmet. Våningen hade köpts av mannen innan giftermålet, och därmed var det hans enskilda personliga egendom som hon inte kunde göra några lagliga anspråk på. Båda hade lånat pengar till olika gemensamma affärer av sina familjer, ungefär lika mycket från båda familjerna, men rätten tycket att det inte hörde till skilsmässan. Det skulle inte tas med i sammanhanget. Hennes familj hade köpt henne en bil. Den fick hon behålla, den blev inte del av bodelningen.
Det var värdeökningen på hemmet som hade skapats under äktenskapet som skulle delas, alltså, han hade rätt att behålla våningen, men då skulle ha vara skyldig att betala henne hälften av värdeökningen, eller vice versa.
Rätten beslutade att partnerna skulle själva förhandla på dessa grunder, och infinna sig igen efter 48 timmar.
Mannen kom med släkt som stöd, och förklarade att han var villig att låta henne köpa våningen för halva marknadsvärdet. Kvinnan dök inte upp. Rätten ringer henne och undrar varför. Hon var helt överens om att köpa hemmet för halva marknadsvärdet, men hon ville ha tid att få fram pengarna.
Rätten beslöt då att ajournera målet i sju dagar för att ge henne tid.
Efter en vecka infinner sig båda i rätten som frågar om man är överens. Det är man. Hon skall betala honom 50% av våningens värde, och blir laglig ägare. Båda beordras nu att infinna sig igen efter 24 timmar och visa bevis på att pengarna har deponerats till hans konto, och att äganderätten har överlåtits till henne. Det gör man, och rätten fattar nu ett slutgiltigt beslut om vad som redan har skett.
Så fungerar Kina. Istället för att välja den ena sidan av två sidor i konfrontation, söker man vägar för en lösning. Även brottmål kan lösas genom att förövaren och offret kommer överens om kompensation och annan ”bestraffning”. En förövare kan alltså förhandla fram straffet, med offret involverat. Det är därför över 90% av domar i Kina är ”fällande”, allt har förhandlats fram innan rättegången, domstolen bara granskar att allt gått rätt till och fastställer. I Sverige är fokus nästan 100% på att straffa. Nästan ta hämnd på förövaren, medan offret nästa glöms bort. I Kina är fokus nästan total på offret.
KWANG (Signatur)
Artikeln kan fritt återges med angivande av källa, © CC0
Det förutsätts att texten inte redigeras, censureras, eller förses med pre- eller post kommentarer som förändrar intrycket.